Stadsplanen

 

Stadsplanen och bebyggelsen var redan från början strängt reglerad.

Parallellt med stranden på vardera sidan om Stora gatan låg ett hundratal långsmala, ca 8 meter breda, stadsgårdstomter med kortsidan mot gatan. Även tomterna söder om gatan vände fronten mot gatan, inte mot vattnet. Mitt i staden låg en större tomt som tolkats som platsen för den första kungsgården. Den motsvaras idag av Sigtuna Museums tomt. På kungens tomt uppfördes mot slutet av 1000-talet den första kyrkan byggd i sten i Mälarområdet. Kyrkan, som var biskopens kyrka, har tidigare på felaktiga grunder kallats för S:ta Gertrud. År 1993 påträffades en biskopsgrav alldeles utanför den södra långsidan. Kyrkan revs redan under högmedeltiden för att kanske ge plats för stadens första torg (nuvarande Lilla torget). Ungefär vid den tiden tillkom också de många vattugränder som fortfarande är ett karaktäristiskt inslag i stadsbilden.

Nuvarande Stora torget är troligtvis resultat av en senmedeltida avhysning av ett antal stadsgårdstomter. Torgets förflyttning pekar också på en förskjutning av stadens centrum mot öster där klostret var beläget. Trots de förändringar som skett under stadens mer än tusenåriga historia är den ursprungliga stadsplanen fortfarande fullt avläsbar i den nuvarande stadsbilden. I stort sett alla tomtgränser som utgår vertikalt från Stora gatan går tillbaka på de som Erik Segersäll lät staka ut. Skillnaden är att idag har två eller flera originaltomter slagits samman till en större tomt.

Från Vyer 1 RF