1700-1900

 

Vid 1700-talets mitt fick näringslivet ett uppsving, många hantverkare flyttade in, några industrier startades. Förhållandena för sigtunaborna förbättrades i många avseenden, framför allt genom den driftige borgmästaren Kijhlmans försorg. Det tillkom ett nytt rådhus, en ny prästgård, en ny skola och en ny stenbrygga.

1800-talet medförde åter försämrad ekonomi. I såväl litteraturen som konsten framställs Sigtuna som en lantlig, gudsförgäten plats med romantiskt grönskande ruiner. Först mot sekelskiftet 1900 inträder en förändring. En viss turism börjar märkas. Genom Manfred Björkquists stora byggenskap med Sigtunastiftelsen, Humanistiska Läroverket och Lekmannaskolan (senare Kyrkans Utbildningscentrum) får staden nytt liv. Befolkningen ökar, ny bebyggelse uppstår, köpenskapen utvecklas. Flera läroanstalter, såsom Sigtunaskolan, Kommunskolan (nuv Stora Brännbo) och Statens Kursgård Sjudarhöjden (nuvarande Sigtunahöjden) banar väg för ytterligare anläggningar för såväl konferenser som rehabilitering. Dessa svarar för större delen av stadens näringsliv. Bland företag märks Bergholtz Klockgjuteri (kyrkklockor) och Tufvassons Transformatorfabrik.

hem3.th.lund2